Autonoma drönarsvärmar som själva väljer mål och samverkar i luften kan bli en av de största utmaningarna för framtidens befolkningsskydd. Det framgår i en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Utvecklingen går snabbt framåt, menar Peter Bennesved, forskare inom civilt försvar på Totalförsvarets forskningsinstitut. I Ukraina har Ryssland redan använt över 700 drönare i ett enda anfall – ett exempel på hur snabbt skalan kan växa. – Krig i sig är extremt teknikutvecklande. Båda sidor blir desperata och vill hitta fördelar genom teknikutveckling och ökad industriell produktion, säger han. Kan även skydda Hittills har drönare främst styrts av operatörer, men FOI:s rapport pekar på en framtid där svärmar agerar självständigt och i samverkan. Det skulle kunna innebära attacker med ännu högre precision mot civila mål – utan att någon behöver styra drönaren. – Då skulle de kunna slå direkt mot räddningstjänstbilar som kör runt, eller leta upp känslig infrastruktur. Om du har en drönare som är väldigt smart så kan den slå precis där det behövs, säger han. Trots de uppenbara riskerna ser forskare även möjligheter med tekniken. Drönarsvärmar skulle i framtiden kunna användas för att skydda snarare än skada – men i dagsläget handlar det i praktiken om kostnader och ekonomi. – Det är teoretiskt möjligt att skapa drönarsvärmar som skulle kunna skydda befolkningen, men de måste ju på något vis vara billigare än den anfallande drönarsvärmen, säger Peter Bennesved. Psykologisk effekt Forskarna har även undersökt den psykologiska effekten av drönarsvärmar. Historiskt har svärmar oftast symboliserat fara eller hot, oavsett om de bestått av insekter eller maskiner. Peter Bennesved tror att det finns någonting ”djupt psykologiskt” med det. – Svärmar finns omnämnda i Bibeln också. Det är en antik berättelse egentligen, att rädslan för svärmar finns i oss, säger han.