Färden gick från Norrköping till Linköping på eftermiddagen den 11 september förra året och var en så kallad Liu-buss, som körde studenter mellan campusen. Flera passagerare ombord vittnade om att busschauffören körde i hög hastighet i spöregnet och låg i den vänstra omkörningsfilen på E4. – Jag satt och tittade ut genom vindrutan och sidofönstret för att inte bli åksjuk. Jag upplevde att det gick väldigt fort och tänkte ”satan vad det går fort” och jag tänkte till och om jag kanske skulle be chauffören sänka farten eftersom det var sådant väder men det gjorde jag inte, säger en kvinna ombord i förhör. – Vi kommenterade att det var konstigt att chauffören körde barfota, säger en annan passagerare. ”Slowmotion, skrik, kaos” Plötsligt, i höjd med Tallboda, svängde dubbeldäckaren skarpt över till det högra körfältet och ut mot vägrenen. – De flesta på bussen märker att något konstigt håller på att hända. Allt sker i slowmotion, man hör att folk skriker. Det är kaos, säger en man ombord, i utredningen. Bussen fortsatte ned i diket och välte, något TV4 Nyheterna nu kan visa en film på. – Plötsligt känner jag hur bussen börjar kränga onormalt och jag hör skrik. Jag tittar upp rakt fram genom framrutan och ser ingen väg utan en åker. Jag förstår att vi är på väg av vägen så jag försöker hålla mig fast för jag är inte bältad. Sen helt plötsligt känner jag att vi håller på att välta, då går det väldigt fort tills vi ligger på sidan. Då har jag fallit handlöst ner på högersidan i bussen, säger en annan man om händelseförloppet. En kvinna som åkte tillsammans med sina vänner säger: – Vi satt alla tysta och kollade på våra mobiler. Jag tittar ut och ser hur vägen försvinner mer och mer och jag ser bara åker. Jag skriker till, mina kompisar med, sen blir det svart. Jag vaknar upp när jag ligger på marken och ser att jag blöder från händerna. ”Tänkte att hon är död – ansiktet nergrävt i leran” Passagerarna har i polisutredningen vittnat om kaoset efter kraschen. Skadade personer låg utspridda ombord och folk skrek. – Då börjar folk skrika och ha panik. Och alla föremål har flugit runt i bussen. Folk har inte på sig jackorna eftersom det spöregnat innan så det var jackor överallt. Så såg man att folk var vettskrämda. Folk puttades nästan för alla ville komma ut ur bussen, säger en kvinna. Polisen: Vad tänker du i det här läget?
– Det är nån som skriker att vi måste ut och bort från bussen för den kommer explodera. Då tänker man inte rationellt för man tror ju det. Vi ställde oss jättelångt från bussen. Man trodde man skulle dö. Och vi visste inte hur skadade alla andra var heller. Många skadades lindrigt och tillståndet för åtta var mer allvarligt. – Mitt nästa minne är när jag vaknar upp, jag vet inte om jag svimmade eller blundade men jag tror att
jag blundade. Jag hade ångest och trodde att jag skulle dö, det kanske var därför jag blundade. (Kompisen) ligger över mina ben men rör inte på sig. Så jag försöker putta på henne, jag satt fast med armarna, men försöker ändå putta på henne. Jag blev så rädd att hon var död då. Jag tänkte att antagligen är hon död eftersom hennes ansikte är nergrävt i leran. Chauffören nekar till brott Två personer hamnade under bussen och låg fastklämda. – Min första tanke då var att fråga om de lever eftersom de ligger under en buss men de börjar snart skrika och jag minns att en av de kvinnorna skrek ”jag kommer dö, jag kommer dö” vilket var obehagligt i stunden men ändå skönt för då visste man att de var vakna, säger en manlig student. Passagerarna ombord krossade en fönsterruta med en nödhammare och lyckades ta sig ut. Flera bilister stannade vid olycksplatsen och hjälpte till. Ett kriscentrum öppnades senare i Linköping för att ta hand om alla drabbade. – Chockartat. Jag tror inte jag kunde tänka så mycket. Jag grät mest av alla på bussen där nere. Jag landade på en tjej. Hon var lugn och tröstade mig. När jag låg på tjejen så hörde jag att de började krossa rutor för att ta sig ut. Jag kollade ner för att inte få glassplitter på mig. Folk var väldigt hjälpsamma, säger en kvinna. Busschauffören, en man i 70-årsåldern, står nu åtalad för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada gentemot de åtta personerna som fick allvarligare skador. Bland skadorna finns frakturer, hjärnskakning, förslitningsskada och lungkollaps. Enligt åklagaren orsakades kraschen på grund av att föraren inte anpassade hastigheten och trots imma på vindrutan, som gav begränsad sikt, påbörjat en omkörning för att sedan knäppa loss sitt bälte i syfte att nå fram till framrutan och torka av den. Den åtalade nekar till brott och menar att han skulle stanna vid vägrenen för att skrapa bort imman. – Det gick ju så snabbt allting, det var ju på bara några sekunder, det blev som error. Jag var både rädd och chockad, säger han.