Tillsammans med flera andra europeiska länder satsar man 60 miljarder, från svenskt håll över fem miljarder. – Det är en erfarenhet från kriget i Ukraina, att det går åt mycket patriot-robotar då Ryssland har både ballistiska robotar, stridsflyg och kryssningsrobotar, säger Jonson och tillägger: – Det andra som är nytt är att produktionen kommer att ske i Europa, det är bra att det finns fler ställen där de här robotarna produceras. Försvarsministern menar att beskedet kommer att skapa en starkare europeisk försvarsindustriell bas. Kan pressa priserna tillsammans Patriotsystemet är ett amerikanskt luftvärnssystemet inom den svenska försvarsmakten benämns det som Luftvärnssystem 103. Sverige använder sig av två olika robotar, en för att skjuta ner olika typer av fientliga flygplan och en som används mot ballistiska missiler och kryssningsrobotar. – Vi går ihop med andra länder, då kan vi pressa ner priserna och se till att vi får fler robotar, säger Jonson. Att robotarna kommer tillverkas i Europa är en positiv aspekt enligt Jonson, då det råder en brist inom den europeiska försvarsindustrin på produktionsförmåga. Jonson: Inte hållbart med så ensidigt stöd Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har lett till många frågor kopplat till kriget i Ukraina. Trump har tidigare lovat att lösa konflikten på 24 timmar och i amerikanska medier kommer uppgifter om att Trump vill dra tillbaka stödet helt till Ukraina.
– Det vi tar med oss är den grundläggande ekvationen att det i längden inte är hållbart att en allierad står för två tredjedelar av försvarsinvesteringarna inom det euroatlantiska området.
Samtidigt menar Jonson att man ser en förändring bland Nato-länderna, där allt fler satsar mer på försvaret. Natomedlemmar förväntas satsa minst 2 procent av landets BNP på försvaret. Idag lägger Sverige 2,2 procent på försvaret, en siffra som förväntas ligga på 2,4 procent nästa år.
– Vi förväntar oss också att de andra allierade agerar på ett liknande sätt, säger Jonson.