De relativt största rörelserna syns för Vänsterpartiet och Miljöpartiet. När det gäller Vänsterpartiet kan en tänkbar förklaring till den måttliga uppgången vara en protestreaktion på Donald Trumps valseger i USA. Miljöpartiets tillbakagång skulle på motsvarande sätt kunna förklaras av att klimatfrågan fick minimal uppmärksamhet under den intensivt bevakade amerikanska valrörelsen. USA-valet fick mer uppmärksamhet än riksdagsvalet Det amerikanska presidentvalet fick mer uppmärksamhet i de flesta medier än vad val till den svenska riksdagen brukar få. I den mån svenska politiker kom till tals var det ofta för att kommentera vad de tycker om Kamala Harris och Donald Trump. Dessutom fortsatte Rysslands krig mot Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas, med fortsatta attacker mot Gaza. Dramatiska händelser i vår omvärld som stal intresset från svensk politisk debatt. Noterbart är också att både Kristdemokraterna och Liberalerna fortfarande ligger under fyraprocent-spärren i Novus-mätningen. Trots att båda partierna har ministerposter klarar de inte att ta sig upp på fast mark. Problemen för Busch tycks aldrig ta slut Ebba Buschs parti är nu 2,1 procentenheter under valresultatet och Johan Pehrsons parti är 0,8 procentenheter under siffran från september 2022. För Liberalerna går trenden uppåt, men för Kristdemokraterna syns ingen ljusning. Problemen för Busch tycks aldrig ta slut, senast var det regeringsbeslutet om att stoppa 13 vindkraftsparker i Östersjön som väckte utbredd kritik. För de tre största partierna S, SD och M är det mycket små förändringar. Även Centerpartiet ligger stilla. De senaste dagarna har flera medier rapporterat om interna strider inom Centerpartiet och att partiledaren Muharrem Demiroks ledarskap ifrågasätts. Om det kommer att ge avtryck i kommande mätningar återstår att se.