Researchföretaget Acta Publica har kartlagt kidnappningarnas utveckling via fällande tingsrättsdomar om människorov, förundersökningsprotokoll, myndighetsdata och källuppgifter. Den nya rapporten ”Kidnapparna” visar på en oroväckande utveckling, då fällande domar gällande människorovsbrott mer än fördubblats i Sverige. Människorovsdomarna har gått från ett 20-tal om året till ett 50-tal, från 2015 till och med juni 2024. Under perioden har cirka 940 personer dömts i tingsrätten för ha varit inblandade i, genomfört eller planerat människorov, visat Actas Publicas kartläggning. Förnedring och våld Researchföretaget slår fast att många kidnappningar innehåller förnedrande inslag och grovt våld, som i vissa fall gränsar till tortyr. ”Ren hämnd eller viljan att skada någon har legat bakom många brott. Förnedring av kidnappningsoffren – som att de har tvingats pussa någons skor, fotograferats i kränkande situationer eller blivit kissade och spottade på – är ett vanligt inslag och förekommer i var fjärde dom”, skriver Acta Publica i rapporten. ”I flera fall kan Acta Publica se att behandlingen har övergått i närmast tortyrliknande situationer, där den kidnappade exempelvis har blivit skenavrättad, mycket svårt misshandlad eller till och med har dött”, skriver de vidare. Einar och Bunkerläkaren Många fall har blivit medialt uppmärksammande, bland annat kidnappningen av rapartisten Nils ”Einar” Grönberg. I rapporten lyfts också ”Bunkerläkaren”, som 2016 dömdes för människorov efter att ha fört bort en kvinna som han planerade att ha som flickvän – inspärrad under en lång tid. I vissa av fallen har offren mördats, i andra har de våldtagits. Många minderåriga har också fallit offer för människorov, i kombination med sexbrott. I rapporten lyfts ett exempel från 2019, då en man i Stockholms län drog in en tioårig flicka i sin bil. I det fallet lyckades flickan fly och mannen kunde både gripas och lagföras. Innan människorovet hade han gjort internetsökningar på bland annat ”hur våldtar man”. Svåra konsekvenser Konsekvenserna bland offer för människorov är oftast svåra. ”Det är fråga om traumatiska händelser som sätter djupa spår hos brottsoffren även på ett psykiskt plan, exempelvis i form av posttraumatisk stressyndrom (PTSD), sömnsvårigheter, oro och mer inskränkta levnadsvanor”, skriver researchföretaget. Granskningen visar att det vanligaste motivet till människorov är ekonomiskt. I 80 procent av domarna har syftet helt eller delvis varit att få ekonomisk vinning. Ny teknik kan vara en förklaring till att kidnappningarna ökat så mycket de senaste tio åren. ”Det är svårt att säkert uttala sig om vad en ökning skulle kunna bero på. Sett till motivbilderna kan en delförklaring vara att det numera går både snabbare och lättare att föra över pengar eller ta lån digitalt”.