Ing-Marie Anderson, 85 blev rullstolsburen efter en trafikolycka som gjorde ena benet helt förlamat. Femtio år senare har hon fortfarande ett stort behov av hjälp för att klara av vardagen. Men för några år sedan fick hon ett brev från Försäkringskassan – ett felaktigt beslut om att betala tillbaka 4,3 miljoner kronor för assistansersättning. – Det är ett misslyckande och en jättestor brist i rättsstaten, säger Fredrik Bergman Evans, chef på Centrum för rättvisa. Står ensam mot staten När Ing-Marie Andersson felaktigt anklagades för bidragsfusk stod hon helt själv. För i rätten mot staten, förväntas en privatperson enligt lag att försvara sig själv, till skillnad från en brottsanklagad som har rätt till en advokat. Som tur var hade hon ett barnbarn som är jurist. Efter två instanser slog domstolen fast att Ing-Marie Andersson inte hade gjort något fel och slapp betala miljonbeloppet. Men så ser det inte ut för alla. – När man är i rättsprocess med myndigheterna då behöver man en advokat för att ha en sportslig chans att försvara sig. Men det är väldigt dyrt och det är bara dem med tjock plånbok som får möjlighet att anlita en advokat. Privatpersoner betalar för myndigheternas fel När ett myndighetsbeslut är felaktigt eller en privatpersoner vill utmana staten i rätten, förlorar nästan alla – över 90 procent, visar nya siffror från Centrum för rättvisa. Det beror inte bara på att myndigheterna oftast gör rätt, utan att lagen och systemet har flera brister. Det gör privatpersoner så gott som chanslösa mot myndigheterna i domstol. – När myndigheterna gör fel är det inte givet att enskilda får kompensation. Utan utgångspunkten är att enskilda får bära risken för myndigheternas fel och får betala noten för det, säger Fredrik Bergman Evans. Lagen har inte ändrats sedan 1970-talet – då var juridiken var lika komplicerad som den är i dag. Men på onsdag ska lagen och dess behov av en uppdatering diskuteras i riksdagen för att göra det enklare för privatpersoner att försvara sig.