Om någon missat det så borde det stå klart nu: Frankrike har gått in i ett politiskt läge som saknar motstycke. Och frågan är ifall president Macron kan ordna upp det. Han måste nu hitta en ny premiärminister som kan tolereras av nationalförsamlingen. Det är visserligen uppenbart att presidenten heter Macron, men den övriga politiska oron kring regeringen i Frankrike sammanfaller med det oklara läget i Tyskland, EU:s motor. Eller rättare sagt: EU:s hackande motor. Glöm de sexton åren när ”Mutti”, dvs Angela Merkel var förbundskansler. Det var på något sätt ”samma sak” mest hela tiden. Mutti styrde och hon vann ett antal val som ledde till koalitioner där kristdemokrater och socialdemokrater styrde tillsammans. Eurokriser, Rysslands invasion av Krim, flyktingströmmen och kärnkraftskatastrofen i Fukushima var dramatiska händelser. Men det mesta tuffade på i Tyskland. Trump har redan insett sitt övertag Nu pekar det mesta på ett nyval den 23 februari i EU:s största land. Socialdemokraten Olaf Scholz, en man med mycket låga siffror på popularitetsskalan, verkar inte bli förbundskansler igen. Liberala FDP spräckte samarbetet i regeringen, Tysklands ekonomi är inte längre vad den har varit och utvecklingen med växande högerextremism med partiet AfD är numera något som varje tysk politiker behöver förhålla sig till. Högerextremismen växte visserligen redan under Merkels tid som förbundskansler, men det är nu i kombination med ett troligt nyval som det är särskilt tydligt hur oförutsägbart Tyskland har blivit. Ett rejält minus för hela EU Den 20 januari tar Donald Trump över som president i USA. När det gäller EU:s viktigaste stater, Frankrike och Tyskland, pekar det allra mesta på ett oklart politiskt läge i båda länderna vid tiden då Trump svär presidenteden. Det är antagligen inget större problem för USA:s 47:e president. Men för Tyskland, Frankrike och hela EU är det ett rejält minus. Trump tillträder när kriget i Ukraina snart pågått i tre år och det är uppenbart att USA inte längre vill betala. Redan till helgen kommer Trump till Paris för att delta i återinvigningen av den nyrenoverade Notre Dame. Vid president Macrons sida kanske Trump inser sitt övertag i relation till Europas viktigaste länder där ledarskapet knappast är ristat i sten. Eller förresten, Trump har förstås insett det för länge sedan.