I Sveriges Lärares nya enkätundersökning som genomfördes i våras vittnar lärare om att nedsättande, kränkande och hatiska kommentarer blivit en del av vardagen på många skolor i Sverige. Det rapporterar Vi Lärare om. Problemen börjar redan i förskoleklass och på lågstadiet, för att öka i mellanstadiet och bli som värst i högstadiet. Även personal från fritidshem och gymnasieskolor har deltagit i undersökningen och de larmar också om problem med rasistiska och sexistiska kommentarer, både mot elever och lärare. Problemet kryper ner i åldrarna I förskoleklass, lågstadiet och på fritidshem säger var tredje lärare att man har stora problem med hatiska och kränkande uttryck. Men allra värst är det i högstadiet, där två av tre lärare anger att de hört eller sett elever uttrycka sig rasistiskt, antisemitiskt eller hbtq-nedsättande. Och hur man ska hantera de hat och hot-situationer som uppkommer är något som många lärare känner sig osäkra på, framför allt de kränkningar som sker utanför lektionstid. – Jag har inte de verktyg som krävs för att hantera elever som uttrycker anti-demokratiska åsikter eller nedvärderande kommentarer mot marginaliserade grupper, uppger en lärare i undersökningen. Läraren vittnar: Är hela tiden tiden ”på sin vakt” En annan lärare säger att kränkningarna gjort att hen hela tiden är ”på sin vakt”. – Det gör att kroppen spänner sig ofrivilligt, jag får huvudvärk, har svårt att hinna återhämta mig och har dålig sömn. Nästan hälften av alla lärare som svarat på undersökningen tycker att de i ganska eller mycket liten utsträckning får stöd från skolledningen för att jobba med elever som kränker andra. Samtidigt ökar antalet anmälningar om hot och våld i skolan enligt Arbetsmiljöverket. – Men även kränkningar som inte innebär hot eller våld kan utgöra ett arbetsmiljöproblem. Det finns dessutom ingen skarp gräns mellan vad som är en kränkning och vad som är ett hot, säger Kristian Hansson som är sakkunnig vid Arbetsmiljöverket till Vi Lärare.