Den 1 oktober trädde lagändringar i kraft gällande preventiva tvångsmedel. Tanken var att man skulle kunna avlyssna personer kopplat till den grovt organiserade brottsligheten i förebyggande syfte, innan ett brott begåtts. Lagen har funnits länge, men främst använts kopplat till brottslighet rörande terrorism och spioneri. Förändringen hade efterfrågats av polis och åklagare sedan innan och välkomnades bland annat av Åklagarmyndigheten när den trädde i kraft. – De nya reglerna om preventiva tvångsmedel ger polisen rätten att använda hemliga tvångsmedel tidigare, redan innan ett faktiskt brott har ägt rum, vilket förhoppningsvis kommer kunna leda till att polisen kan förhindra att ytterligare människor mister livet, sade vice chefsåklagare Anna Svedin. TV4 Nyheterna erfar: Uppges ha förhindrat flera våldsbrott De nya ändringarna i lagen har använts i mer än ett år. Nu kommer regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa användningen för de tre månader under 2023 som den nyttjades. – Vi kan berätta för riksdagen att de preventiva tvångsmedlen har använts i hög grad av våra brottsbekämpande myndigheter redan under de första tre månaderna, säger justitieminister Gunnar Strömmer. TV4 Nyheterna erfar att det totalt beslutades om 106 tillstånd baserat på de nya reglerna av domstolen. Totalt handlar det om 67 personer som var föremål för preventiva tvångsmedel. En stor majoritet av personerna var föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, men även kameraövervakning, dataavläsning och övervakning av elektronisk kommunikation genomfördes. I redovisningen menar man också att det lett till att man lyckats förhindra flera våldsbrott och gjort flera beslag. – Genom att det kan bedrivas avlyssning på preventivt syfte så har man kunnat förhindra planeringen av grova våldsbrott, som exempelvis skjutningar och sprängningar eller grova narkotikabrott, säger Gunnar Strömmer till TV4 Nyheterna. ”Viktigt att öppna verktygslådan” Lagförändringen har kritiserats från flera håll då den ansågs kränka den personliga integriteten och bidra till ett ”storebrorssamhälle”, där allt fler blev övervakade. Detta då polisen kan avlyssna personer som inte är misstänkta för brott. Men Gunnar Strömmer menar att utvecklingen är nödvändig. – Givet vårt allvarliga säkerhetsläge och att den organiserade brottsligheten är systemhotande har vi tyckt att det är viktigt att öppna verktygslådan också för att bekämpa de kriminella nätverken. Samtidigt vill jag understryka att varje gång man ska använda ett sånt här tvångsmedel så blir det i sig föremål för en domstolsprövning med integritetsskyddsombud som lyfter rättssäkerhetsfrågor, säger justitieministern. – De här reglerna är ju inte alls främmande egentligen för Sverige. De här har vi haft tidigare men då är det begränsat till att bekämpa terrorism och spioneri.