I skydd av mörkret slog insatsstyrkan till mot fartyget Vezhen, som då var misstänkt för ett kabelsabotage. Från en militärhelikopter firades insatsstyrkan ner samtidigt som Kustbevakningen bordade fartyget med hjälp av båt. En liknande aktion genomfördes i mellandagarna av den finska insatsstyrkan, kallad ”Björnligan”, som bordade det misstänkta fartyget Eagle S. – Vi kan avskräcka kaptener och operatörer av dessa fartyg genom att göra det tydligt att vi kommer agera kraftfullt, säger Natos biträdande generalsekreterare för innovation, hybrid- och cyberfrågor, James Appathurai i en intervju med TV4 Nyheterna. Nato vill undvika en ”kokande groda-situation” De många misstänkta kabelsabotagen i Östersjön har lett till en spänd situation. Nato har förstärkt sin närvaro och agerandet från både finska och svenska myndigheter har blivit mer robust. Natos biträdande generalsekreterare för innovation, hybrid och cyberfrågor, James Appathurai, menar att situationen har förvärrats. Nato ser ett ökat hot mot undervattenskablar och kommer att agera. – Vi kommer att vidta kraftfullare åtgärder för att skydda denna infrastruktur, säger Appathurai. Han uppger att Nato nu ser över sitt arbete för att inte hamna i en ”kokande groda-situation”, där Nato sakta vänjer sig vid olika hybridattacker. – Hoten är mycket mer omfattande än tidigare. Det nya elementet vi har sett under de senaste åren är sabotage på land och även mot undervattensinfrastruktur, de är fler och de växer, säger Appathurai. Måste bli bättre på att svara och kommunicera Enligt Nato-toppen måste alliansen bli bättre på att försvara sig mot cyber- och hybridattacker. Om det alltid går att stå emot attackerna – då kommer motståndaren sluta försöka. Samtidigt menar han att Nato måste bli bättre på att svara. – Det går inte alltid att spela försvar – man måste också kunna ge en asymmetrisk eller symmetrisk respons. Det innebär även att vi måste kunna våra röda linjer och kommunicera kring dem, och ha ett robust svar om de korsas, säger Appathurai Han menar att det har fungerat vid tidigare incidenter och nämner bland annat exempel som när Ryssland placerade brandbomber på plan i Europa och genomförde en hackerattack mot en amerikansk oljeledning. Då kontaktade Vita huset Kreml. – Att tydligt kommunicera röda linjer har en effekt. Det kan finnas en avskräckning även inom hybridkrigföring. Hybridattacker kan utlösa Natos artikel 5 Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har attackerna från Ryssland ökat. Det betyder dock inte att de kommer upphöra om man når en eventuell fred i Ukraina. – Ryssland har ambitioner som sträcker sig bortom Ukraina, vilka de anser hindras av vad de kallar den kollektiva västvärlden. Det innebär att de inte får påtvinga sin vilja eller ändra gränser. Eftersom de inte kan attackera oss militärt på grund av Nato, genomför de dessa hybridattacker, säger Appathurai. Även om de olika ryska attackerna inte sker med militära medel kan de i teorin utlösa Natos artikel 5, som handlar om ömsesidiga försvarsgarantier – Vår policy säger att hybridattacker kan, individuellt eller kollektivt, nå en nivå där allierade politiskt beslutar att det motsvarar en väpnad attack och kan därmed utlösa artikel 5, säger Appathurai.