Ryssland genomför en ”eskalerad och våldsam” sabotagekampanj mot europeiska och amerikanska mål i Europa, konstaterar Center for Strategic and International Studies (CSIS) i rapporten. Antalet angrepp har nästan trefaldigats mellan 2023 och 2024, enligt CSIS. Sabotagen har riktat sig mot en rad olika mål: • Omkring 27 procent mot transportsektorn. • 27 procent mot statliga mål, som militärbaser. • 21 procent mot industrin, bland annat försvarsbolag. • 21 procent mot kritisk infrastruktur. Experten: ”Stressmoment” Militärexperten Jörgen Elfving är inte överraskad av utvecklingen. – Det innebär att konfrontationen mellan Ryssland och väst har nått en helt annan nivå och det visar också vilka medel som Ryssland är villigt att vidta för att nå sina syften, säger han. Kreml vill med sina attacker påverka opinionen i väst, skrämma allmänheten och slå mot mål som har en inverkan på vad som sker i Ukraina, enligt Jörgen Elfving. – Det innebär ett visst stressmoment för i första hand våra politiker och sedan ställer det också krav på säkerhetsskyddsåtgärder. Det vanligaste tillvägagångssättet är sprängningar eller bränder. En annat taktik är att använda sig av trubbiga verktyg, som ankare. Rysslands skuggflotta har vid flera tillfällen tagit sönder undervattenskablar på det sättet. Dessutom förekommer cyberattacker samt beväpning av illegala invandrare, skriver CSIS. På sociala medier, inte minst Telegram, rekryterar Ryssland personer som ibland kallas ”förbrukningsagenter”. Vissa är ideologiskt motiverade medan andra gör det för pengarna. CSIS: Så bör Nato agera Två av de främsta förklaringarna till att Ryssland har trappat upp sin hybridkrigföring är att det är förhållandevis billigt och att aktionerna ofta är möjliga att förneka, bedömer CSIS. Än så länge har Europa och USA framförallt ägnat sig åt försvarsåtgärder för att stävja sabotagehotet. Västländerna har delat underrättelseinformation och stärkt sitt cyberförsvar. Men det krävs också offensiva motåtgärder i form av bland annat utökade sanktioner, cyberoperationer och informationskampanjer, anser CSIS. Jörgen Elfving understryker dock att det är svårt att bemöta sabotagen. – Problemet är att det här egentligen inte är krigshandlingar utan tittar du på attackerna så är det sådant som faller under rubriken kriminalitet. Det är någonting som gör det svårt att agera mot den här typen av verksamhet.