Vårvädret har varit väldigt blandat, sommartemperaturer har blandats med regn och kyligare men enligt Kristin Hallberg, meteorolog och produktionsledare på SMHI har det varit ovanligt varmt och milt väder. – Kan tänka mig att man då upplever de bakslagen som varit som en liten chock för man är van vid att det ska varmt, säger Kristin Hallberg i Efter fem. Så förutspår man vädret För att komma fram till en väderprognos så behöver man först och främst ta reda på vad det är för väder just nu, vilket görs med hjälp av satellitbilder, radarbilder och observationer från mätstationer runtom i landet som berättar om temperaturer, nederbörd och hur det blåser. – Vet vi inte vad är för väder just nu vet vi inte vad det ska bli för väder, säger Kristin Hallberg. Sedan behöver man försöka förstå vad som händer med en luftmassa som förflyttas, vilken effekt det får. Men det blir fel, för man vet inte vad det är för väder exakt överallt. Svårast att förutse vädret är det i delar av fjällen då det dels handlar om snabbare väderskiftningar men framför allt då det inte finns lika många mätstationer. Svårt att förutse vädret Men varför är det så svårt att få korrekta väderprognoser? Vädermodellerna som används idag ger ett värde per 2,5 kilometer men vädret har en finare skala än 2,5 kilometer. Väljer du en punkt i en väderapp så får du närmaste punkt men det kan i själva verket vara en annan punkt i närheten som är mer korrekt. Kritiken kring felaktiga väderprognoser tar Kristin med ro. – Det rinner av en lite, för vi vet att det är så svårt och att det är en omöjlig ekvation, säger Kristin Hallberg. Tittar man på statistiken över hur korrekt väderprognoserna visar temperatur i Sverige så är det över 80% som är korrekt närmaste dygnet, och på sommarmånaderna är det ännu lite lättare att sätta en mer korrekt prognos enligt statistik från SMHI. Med en korrekt temperaturprognos räknas en differens på max 2 grader.