I Västerås och Göteborg vill man stoppa ryska kyrkan och ryska skolan, med anledning av kopplingar till den ryska statsapparaten. Men detta är bara ett exempel. – Det är väldigt mycket av rysk verksamhet, som vi ser i Sverige, som utnyttjas just för spionage och annan typ av underrättelseverksamhet, säger Joakim von Braun i Efter fem. Ökat tryck efter sanktioner Det handlar både om ackrideterad personal på ambassader och om underrättelseverksamhet på föreningar, företag, stiftelser och tidsskrifter. – Allt sånt som Ryssland förfogar över försöker man använda, dels för propaganda och dels för underrättelseverksamhet, säger Joakim von Braun. Ryssland är också intresserade av tekniska innovationer och reservdelar, särskilt efter västs sanktioner. Behovet att förstå vad som sker i Europa har ökat. – Det positiva med det är att man blir gradvis vårdslös för att man har ett sånt tryck hemifrån att exponera sig för att hämta hem underrättelser, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. ”Rysslands tradecraft” Rysslands främsta målgrupp för spionvärvning är ryssar som redan befinner sig utomlands. Men även svenskar kan rekryteras via infiltrerade organisationer. – Det är ju det som i sin tur är den stora faran. Inte att de finns i skolor eller kyrkor i sig utan för att de döljer sig i verksamheter som vi i vanliga fall inte ser, säger Joakim von Braun. Den ryska spionfabriken anses vara framgångsrik, enligt von Braun, eftersom stora resurser läggs på verksamheten. – Den typen av värvningar, att närma sig personer och att jobba med det vi kallar personbaserad inhämtning, det är ju det som är Rysslands tradecraft. De är fantastiskt duktiga på det, säger Jörgen Holmlund.