Republikanerna och president Donald Trump såg ut att kunna pressa igenom den gigantiska amerikanska budgeten genom kongressen på torsdagen. I stället följde en dramatisk och utdragen process, och när rösterna till sist var lagda så hade 218 röstat för det omfattande, men kontroversiella budgetförslaget efter en utdragen process, medan 214 röstade emot. – Alla amerikaner kommer att tjäna på detta, hävdade republikanske talmannen i representanthuset, Mike Johnson. Drama i kongressen Politiska manglingar, löften och hot präglade påtryckningarna. Men när allt såg ut att vara klart för omröstning på förmiddagen, så intog Demokraternas oppositionsledare i representanthuset, Hakeem Jeffries, talarstolen. Drygt åtta timmar senare, och med ett tidsrekord i talarstolen i ett sådant sammanhang, tystnade Jeffries. Då hade han, bland mycket annat, anklagat Trump för att genomföra “ett fullständigt frontalangrepp på det amerikanska folket”. Till slut fick representanthusets talman Johnson ordet. Han hyllade Trump som “en hjälte och en visionär” och att tillfället var en “gyllene grund” för USA:s framtid. Då hade Trump ömsom hotat, ömsom charmat under dygnet. När torsdagen grydde såg det först ut som omröstningen om presidentens budget kört fast. Men så rättade tillräckligt många partikamrater in sig i ledet. Sjukförsäkring skärs ner Det nära 1 000 sidor tjocka budgetförslaget väcker starka känslor i det polariserade USA. Det förordar att de skattesänkningar för främst höginkomsttagare, som Trump införde under sin förra mandatperiod, blir permanenta. Budgeten innehåller också stora satsningar på försvaret, insatser mot olaglig migration samt stärkt gränssäkerhet. Skatt på övertidsjobb och dricks tas bort och taket för statsskulden höjs. För att finansiera detta görs kraftiga nedskärningar i den statliga sjukförsäkringen Medicaid för låginkomsttagare samt programmet för statliga matkuponger. Och företrädaren Joe Bidens klimatregleringar rivs upp, bland dem stödet till elbilsmarknaden. Enligt oberoende Congressional Budget Office kommer budgeten öka på den redan höga statsskulden med hisnande 3 300 miljarder dollar. Dessutom löper 12 miljoner amerikaner risk att bli utan sjukförsäkring.