Andreas Karlsson är biolog och fiskeguide, när vi träffar honom är han ute och fiskar i Umeälven i Hemavan. Men han brukar fiska efter röding i fjällsjöar och märker att abborrarna blir allt fler. – Framför allt i Västerbotten har jag sett detta i Marsfjällen, där är det mycket abborrar nu i sjöar som på 70- och 80-talet egentligen bara hade röding och öring, säger han. Ökad konkurrens om maten Klimatförändringarna sker snabbare i norra Sverige, det visar bland annat Naturvårdsverkets senaste rapport. Det är negativt för fjällrödingen som vill ha kallt vatten, medan abborren har lättare för att anpassa sig till ett varmare klimat. – Ju fler fiskar det finns i en sjö desto mindre mat får varje individ och eftersom abborren ökar i antal så måste någon annan art minska, säger Per Byström, professor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Dyrt och svårt att åtgärda Det man skulle kunna göra är att bygga vandringshinder i vattensystemen som abborren inte kan ta sig förbi, men det kan bli både dyrt och svårt, menar Pär Byström. – Dessutom kan man inte på det sättet göra nåt åt de sjöar där abborren redan finns- där kommer rödingen minska i antal, säger han.
Fiskelyckan den här dagen är inte god – det närmaste Andreas kommer är en fisk som vakar i närheten. Alexandra och Kenneth Dahlqvist är på besök från Skövde. De har inte heller fått någon fisk: – Vi hade önskat att få någon röding eller öring, säger Kenneth Dahlqvist. Viktiga för ekologin Både fjällrödingen och abborren är viktiga för ekologin, men fjällrödingen är mer sårbar och unik för sin miljö. Abborren finns i hela landet. – Det är tråkigt om fjällrödingen försvinner, det har alltid varit viktig häruppe, säger Andreas. Den kan vara svår att fånga, men den är så vacker med sin röda färg!