Kampen för att återställa våtmarker kopplas framförallt till klimatrörelsen eftersom det bland annat minskar utsläpp av växthusgaser och ökar den biologiska mångfalden. Men våtmarker kan också tjäna ett försvarssyfte i händelse av krig. När Ryssland i februari 2022 i inledningen av den fullskaliga invasionen marscherade mot Kiev beslutade Ukraina att spränga en damm nordöst om huvudstaden. Målet var att sinka de ryska styrkorna genom att låta vatten svämma över de sedan länga uttorkade flodslätterna. Och planen lyckades. Nu, tre år senare, undersöker Natomedlemmar möjligheterna att återställa sina egna våtmarker vid den östra gränsen till Ryssland, rapporterar Politico. Planer i Polen och Finland Både Finland och Polen uppger för tidningen att de aktivt ser över återställning av vårmarker som en åtgärd för att både försvara sina gränser och bekämpa klimatförändringarna. – Det är en vinn-vinn-situation som uppnår många mål på samma gång, säger Tarja Haaranen, överdirektör för Finlands miljödepartement, till Politico. Wiktor Kotowski, som är ekolog och medlem i den polska regeringens rådgivande nämnd för naturvård, konstaterar att det har förekommit lovande samtal med försvarsdepartementet. – Departementet vill få tillbaka så många våtmarker som möjligt längs den östra gränsen. Det är också vad som krävs ur klimatsynpunkt, säger han till Politico. Cezary Tomczyk, statssekreterare vid det polska försvarsdepartementet, instämmer. – Våra mål ligger i linje med varandra. För oss är naturen en allierad och vi vill använda den. Våtmarker längs gränsen Andelen våtmarker har minskat kraftigt i Europa, men majoriteten av dem råkar ligga vid Natos östra gräns mot Ryssland och Kreml-allierade Belarus. Det skulle därmed vara ett förhållandevis enkelt sätt uppnå EU:s mål inom klimat och försvar på samma gång, framhåller forskare. I de baltiska länderna Litauen, Lettland och Estland finns det dock inte uttalade planer på att återställa några våtmarker för att stärka försvarsförmågan vid gränsen. Aveliina Helm är professor i restaureringsekologi vid universitetet i Tartu och fram till nyligen rådgivare till Estlands regering gällande EU:s strategi för naturåterställning. Hon betonar att regeringar i Europa nu har en god möjlighet att agera med framförhållning. – Det är bättre att tänka framåt i stället för att tvingas agera i all hast. Vi har den möjligheten. Det hade inte Ukraina, säger hon till Politico.