Kabelbrotten på Östersjön de senaste åren blev världsnyheter och fick Nato att agera. TV4 Nyheterna har sammanställt de brott och skador som skett på kablar och ledningar i Östersjön sedan sabotaget mot Nord Stream inträffade våren 2022. Sammanställningen visar att det handlar om 13 kabelbrott som kopplats till fyra olika fartyg. Flera misstankar har riktats mot Ryssland, men i inget av fallen har det gått att bevisa att någon främmande statsaktör ska ha legat bakom kabelbrotten. Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare vid Marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, menar att det inte behöver handla om medvetna sabotage. – Det finns egentligen inga tydliga bevis på att det är sabotage i något av de här fyra fallen. Det skulle kunna vara så att alla de här fyra incidenterna är olyckor, säger Liwång. Nord Stream kan ha påverkat uppfattningen När en gasledning gick sönder i Östersjön i oktober 2023 hade många sabotaget mot Nord Stream 1 och 2 färskt i minnet – i fallet med Nord Stream hade man använt sig av sprängladdningar för att sabotera ledningarna. – Då sa man att alla gånger tidigare en gasledning gått sönder till sjöss har det bekräftats sabotage med hjälp av sprängladdning – alltså måste detta vara en sprängladdning. Problemet var ju att alla gånger tidigare var bara Nord Stream, som man byggde hela argumentet på, säger Hans Liwång. I samband med händelsen upptäckte även seismologer att någon form av detonation verkade ha inträffat och enligt Liwång gjorde många för långt gånga analyser det första dygnet. – Det visade sig att detonationen de såg egentligen bara var vad som hände när gasröret sprack, säger Liwång. Utredningen i Finland kom fram till att det kinesiska fartyget NewNew Polar Bear orsakat skadan på gasledningen och två andra kablar. Från kinesiskt håll hävdade man att det handlade om en olycka. – Det som sticker ut är att detta var det tillfälle då det var som absolut värst väder, säger Liwång. Borde ha saktat ner för att inte skada skeppet Efter händelsen med NewNew Polar Bear dröjde det drygt ett år innan nästa incident. I november 2024 skadades två kablar av det kinesiska fartyget Yi Peng 3, som fortsatte sin färd och stannade först utanför Danmark. Svenska myndigheter fick till slut gå ombord som observatörer. En av dem var Haverikommissionen som beskrev besöket i ett PM, de kunde dock inte fastslå om det var en olycka eller om handlingen skett medvetet. – När ankaret lossnade körde de väldigt fort. Hade det varit medvetet hade man kanske saktat ner för att inte skada skeppet, säger Liwång. Yi Peng 3 var det hittills sista misstänkta fartyg som skulle komma undan. När fartygen Eagle S och Vehzen kom att misstänkas i december 2024 och januari 2025 valde finska och svenska myndigheter att borda och beslagta fartygen. Beslaget av Vehzen hävdes av den svenska åklagaren kort efter. Inget pekade på att det handlade om ett misstänkt sabotage. Åklagaren Mats Ljungqvist valde i mitten på oktober att lägga ner förundersökningen. I Finland åtalades till slut tre ur besättningen på Eagle S, men den finska utredningen kunde inte bevisa att någon statsaktör låg bakom. Besättningen själva hävdade att det handlade om en olyckshändelse och när domen skulle meddelas avisades åtalet av rätten – de menade att de inte hade behörighet att döma i målet. Målet har nu överklagats till hovrätten. – Det här fartyget (Eagle S) sticker ut eftersom det är det enda som tydligt är i riktigt dåligt skick, säger Liwång. Åsikterna går isär – experten tror inte på olyckor Niklas Granholm är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han tror inte att det handlar om olyckor. – Jag tror att det handlar om sabotage som man har försökt maskera som olyckor, dåligt sjömanskap eller skyllt på dåligt väder, säger Niklas Granholm. Han ställer sig också frågande till att åklagaren i fallet med fartyget Vezhen så snabbt avskrev det hela som en olycka och inte ett sabotage. – Det kanske inte går att visa att det var sabotage, men då kunde åklagaren haft en alternativ brottsrubricering som grov vårdslöshet i sjötrafik, säger Granholm. Han anser att de finska åklagarna gjorde rätt när man höll Eagle S en längre period och tillslut åtalade tre personer ur besättningen. Kort efter incidenten med Eagle S hölls även ett Nato-toppmöte i Helsingfors där situationen diskuterades. – Uttalanden som gjordes på mötet visade på ett väldigt bestämt språk. Nu får det vara nog, vi kan inte ha det så här längre. Sedan sattes Nato-operationen Baltic Sentry upp. Stärkt närvaro kan ha haft effekt Händelserna på Östersjön har lett till en stärkt militär närvaro, bland annat genom Nato-insatsen Baltic Sentry och aktiviteten Nordic Warden inom samarbetet Joint Expeditionary Force. Oavsett om det handlat om sabotage eller olyckor tror både Hans Liwång och Niklas Granholm att den stärkta närvaron och svenska och finska myndigheternas agerande kan ha haft en påverkan. – Man har gjort det som rederierna fruktar mest och slagit där det gör ont, i plånboken, säger Granholm och pekar på att rederierna inte kunnat tjäna pengar när fartygen stått stilla då de beslagtagits. – Att höja nivån av bevakningen i Östersjön innebär också att besättningarna skärper till sig. De vill inte heller vara med om olyckor, det innebär att vi minskar sannolikheten för framtida olyckor och sabotage, säger Liwång. Samtidigt påpekar Liwång att det kan finnas syften och motiv för att vilja sabotera: det kan skapa en splittring och blottlägga Sveriges sårbarheter. Men ett resultat av händelserna är att samordningen mellan Sverige och andra länder stärkts. – De här fyra incidenterna har gjort Östersjöländerna starkare och gjort att man samarbetar mer kring de här frågorna nu än vad man gjorde för några år sedan. Natos närvaro i Östersjön har stärkts, är det en konsekvens och ett resultat Ryssland vill se? – Jag håller nog med om att en del av de här konsekvenserna vi ser kanske ligger Ryssland i fatet. Vi har ett större militärt fokus på Östersjön och vi ser mycket bättre samordning mellan svenska myndigheter som följd av incidenterna, säger Liwång. ___ Läs hela sammanställningen av kabelbrotten på Östersjön här.