Regeringens nationella samordnare Teresa Zetterblad har skickat brev till samtliga kommuner för att få till möten för att stärka arbetet med frivillig återvandring. Zetterblads uppdrag är att informera kommunerna om det höjda återvandringsbidraget samt vägleda dem i arbetet med att få fler att ansöka om det. Från och med den 1 januari 2026 höjer regeringen återvandringsbidraget från 25 000 kronor till 350 000 kronor. Men under fredagen gav både Stockholm och Göteborg besked om att man inte kommer att delta i mötena med Teresa Zetterblad. – Vi ser en risk att människor uppfattar sig som oönskade, vilket vore skadligt för såväl individen som det gemensamma samhällsbygget, skriver stadens social- och trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S) till Mitt i. Återvandringsbidraget ska vara kostnadsfritt för kommunerna ändå förväntas de lägga resurser på frågan, menar han. – Med detta som grund och för att både spara samordnaren, min och stadens medarbetare arbetstid för verksamheternas kärnuppgifter tackar vi nej till ett möte med samordnaren, skriver Alexander Ojanne till tidningen. Göteborg avböjer: ”Mycket ineffektiv åtgärd” Redan tidigare under fredagen gav Göteborgs stad samma besked. Det meddelade stadens kommunstyrelse i ett öppet brev till regeringen som publicerats i ordförandens Jonas Attenius (S) sociala medier. Beslutet motiveras med att man anser att återvandring inte är en kommunal angelägenhet som ska belasta kommunala resurser. Vidare skriver man att ”regeringens ensidiga fokus på återvandring … tycks ha som syfte att misstänkliggöra människor med utländsk bakgrund och är en mycket ineffektiv åtgärd”. Göteborgs stad styrs av de rödgröna tillsammans med Centerpartiet. Även företrädare för regeringspartierna (M, L och KD) i Göteborgs stad har i ett yttrande formellt bekräftat att man anser att återvandring inte är en kommunal angelägenhet utan Migrationsverkets ansvar. Stort motstånd i norr En rad andra kommuner har sedan tidigare tackat nej till att delta i mötet med regeringens nationella samordnare för återvandring. Motståndet har framförallt varit stort i norra Sverige och bland annat Jokkmokk, Boden, Kiruna, Gällivare, Överkalix, Pajala, Arvidsjaur, Arjeplog, Luleå och Kalix har tackat nej till dialog med regeringen. Sverigedemokraternas Ludvig Aspling ifrågasätter nej-kommunernas svar. – Det är något märkligt med tanke på flera av de här kommunerna har väldokumenterade problem med utanförskap bland utrikesfödda personer. Problem som de uppenbarligen inte klarar av att hantera själva. Att i det läget tacka nej till stöd från någon annan, och sen dessutom förvänta sig att både andra kommuner och staten ska gå in och hjälpa dem och täcka upp de här problemen med försörjningsstöd till exempel – det är lite märkligt, har han tidigare sagt till TV4 Nyheterna.