Det var efter en magsjuka för 14 år sedan som Åsa Backes problem började. Hon fick så småningom diagnosen irritabel tarm, IBS, vars symtom kan variera från förstoppning till diarréer och svåra magsmärtor. Åsa beskriver det som att ha magsjuka tre, fyra gånger i veckan, vilket innebär att maten måste planeras noggrant. Trots det kan samma rätt fungera ena dagen för att nästa sätta igång ett skov. En oförutsägbarhet som påverkar såväl arbete som privatliv. Men mest ont gör det när barnen kommer i kläm. – För mig är det en sorg att det påverkar dem eller går ut över dem när jag inte kan vara med och de blir besvikna. Sedan är de drillade i att min mage styr. Så det kanske är mer jag som påverkas, säger hon. Nytt hopp har tänts Men nu har forskarna tänt nytt hopp åt landets IBS-patienter. Sedan tidigare har man vetat att signalsubstansen serotonin är viktigt för en välfungerande tarmhälsa. Nu har forskare på Sahlgrenska upptäckt att vissa av tarmens magbakterier kan bilda det eftertraktade serotoninet, vilket man hoppas kan leda till nya behandlingar. – Det vi vet är att den tarmbakterie som är viktigast för serotonin produktionen finns i minskade nivåer hos personer med IBS. Så det vore spännande att stoppa tillbaka bakterien hos dem och se om man kan normalisera deras tarmfunktion, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska och en av de forskare som gjort upptäckten. ”Känner hoppfullhet” Förhoppningen är att personer som lider av IBS ska kunna få en ny behandling. – Sådant här tar alltid lite tid, men vi tror att detta ska kunna testas det närmaste året eller åren, säger kollegan Magnus Simrén, professor i mag- och tarmsjukdomar på Sahlgrenska. För Åsa Backe fortsätter än så länge kampen, men hon ser ändå med försiktig optimism på framtiden och de nya forskningsframgångarna. – Jag känner hoppfullhet. Allt som går att testa är ju positivt för att få en mer dräglig vardag när man har det tufft. Om man kan få lite fler bra dagar vore det jättehärligt.