Det var P4 Stockholm som på lördagen var först med att berätta om att Svenska Kyrkan gått ut med en varning till sina församlingar om att inte ta emot en grupp ”nunnor” från ett Kloster i Minsk som indirekt misstänks stötta den ryska regimen. Michael Öjermo är kyrkoherde i Täby församling, som sedan 2017 årligen tagit emot kvinnorna från klostret. På plats i församlingen har de sålt hantverksprodukter i liten skala. Kvinnorna arbetar för klostret i Minsk men är inte nunnor, förklarar Michael. – De ser med svenska ögon lite lattjo ut eftersom de bär vita hucklen och har vita förkläden på sig, ofta med stora tröjor under, säger han. Har du någon gång misstänkt att de har en koppling till ryska staten? – Ja, Belarus är en diktatur och Lukasjenko är en diktator. De går naturligtvis i Rysslands ledband, det har varit känt sedan länge. Vi måste dock kunna ha kontakt med kyrkor i andra länder och också kyrkor som verkar i diktaturer. ”En inhämtningsagent för den ryska staten” Han påtalar samtidigt att han inte varit totalt blåögd i mötet med kvinnorna, och att han försökt ge dem en annan bild av verkligheten än den de får av den belarusiska diktaturen – som han alltid varit misstänksam mot. Nu är samarbetet trots allt avslutat. – De är inte spioner, men stöttar staten Belarus på ett sådant sätt att det ställer till elände för Ukraina. Hela vårt fokus ligger trots allt på denna folkrättsvidriga invasion som Ryssland gör av den självständiga staten Ukraina, säger Michael Öjermo. Jörgen Holmlund är lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan. Han menar att sannolikheten är stor att kvinnorna har en koppling till den ryska regimen. – En duk för 150 kronor gör ingen gladare borta i Ryssland. Jag tror att det här är en täckmantel och att det är en täckmantel för att jobba med ryska underrättelseinmhämtningsbehov kring vår civila uppbyggnad, det civila försvaret och det militära försvaret, säger han och tillägger: – Man är en inhämtningsagent för den ryska statens intressen. Medveten strategi att använda kyrkans personal Jörgen Holmlund menar att man riktar in sig mot just kyrkor efter som ett sådant utbyte går under radarn på ett annat sätt än när militär personal möts i en försvarskontext. – Om vi skickar observatörer vid militärövningar, att vi skickar svenskar för att ta emot belarusiska officerare, då ser vi vilka de är och vilka intressen de har. Kyrkans personal går under radarn på ett helt annat sätt eftersom man upplevs arbeta för det fromma och för det goda. – Man seglar under radarn på ett väldigt bekvämt sätt och blir inte ifrågasatt heller. Michael Öjermo medger att han till viss del känner sig lurad. Samtidigt uppger han att han har svårt att se att kvinnorna från klostret skulle ingå i en större rysk komplott. – De säljer en liten rysk docka till oss, som barn och barnbarn tycker det är jättekul att leka med. Det känns ändå ganska oskyldigt. Men det är klart vi känner oss lurade om alla de här uppgifterna stämmer, säger han och tillägger: – Men ibland är det svårt att veta vad som är ont och vad som är gott här i världen.