Sedan 2004 har Finansinspektionen upprättat en varningslista angående bedragare som utger sig för att vara legitima företag. Totalt handlar det om 913 stycken. I veckan slog FI larm om 38 nya aktörer som saknar tillstånd att erbjuda finansiella tjänster i Sverige. Den senaste tiden ser myndigheten ett tydligt mönster: många av de aktuella webbplatserna är nästan identiska i sina upplägg. Enligt FI är sidornas struktur, texter och funktioner i stort sett desamma, medan namn, logotyper, färger och kontaktuppgifter varierar. Det tyder på att upplägget sannolikt kommer från samma avsändare, även om aktörerna presenteras som separata företag. Liknande upplägg har tidigare uppmärksammats och Finansinspektionen har utfärdat varningar även tidigare i år. – Det här är aktörer som saknar tillstånd och som inte ska erbjuda finansiella tjänster. De uppträder ofta på ett sätt som gör det svårt för konsumenter att se att verksamheten är oseriös, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI. ”Loan fee fraud” Det bedrägeri som dominerar årets varningar är så kallad ”loan fee fraud”. Bedragarna lovar lån som inte existerar och kräver att konsumenten betalar en förhandsavgift – ofta beskriven som administrationskostnad, försäkring eller deposition, förklarar Moa Langemark. – När avgiften betalats avslutas kontakten och pengarna går i regel inte att få tillbaka. Langemark menar att lånebedrägerier blev vanligare under perioden när många hushåll pressades av högre matpriser och stigande räntor, men betonar samtidigt att bedrägerier i stort är ett växande problem. – Mörkertalet kring antalet bedrägerier är dessutom sannolikt stort då många offer känner skam när de drabbats och bara vill glömma och gå vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att alla kan drabbas, säger hon. Falska sparkonton – nytt varningsområde För första gången varnar FI även för aktörer som påstår sig erbjuda inlåning, alltså möjligheten att sätta in pengar och få ränta. – Det här kan bero på att när räntorna på sparkonton sjunker så söker fler efter andra alternativ för sina sparanden. Då ställer bedragarna om för att fånga in denna grupp, säger Moa Langemark. Verksamheterna på listan saknar dock tillstånd att ta emot inlåning, vilket krävs enligt lag eftersom det innebär att företaget hanterar insättningar från allmänheten. – Att söka efter sparkonton med så hög ränta som möjligt är naturligt och vi ser att bankerna halkar efter. Samtidigt behöver du vara medveten om att ett ”riskfrittsparande” inte är särskilt riskfritt om det inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. Konsumenter uppmanas att kontrollera hos Riksgälden om ett bolag omfattas av insättningsgarantin innan de sätter in pengar.