I närheten av en lekplats sköts en gängledare i Linköping till döds under sommaren 2024. Flera personer var inblandade i mordet som beskrevs som ”noggrant planerat”. Flera personer åtalades för inblandning i dådet, men inte den person som avlossade de dödande skotten. Skytten var en 14-årig pojke som inte var straffmyndig. Då pojken inte kunde åtalas väckte åklagaren i stället en så kallad bevistalan mot honom – han är ett av nio barn som det väckts en bevistalan om mord mot under 20-talet i Sverige. Nya siffror: ökningen fördubblades 2025 Bevistalan är ett sätt för åklagare och polis att utreda ett brott som man misstänker ha begåtts av ett barn under 15 år. Det går att bedömas skyldig, men något brott kan inte utdömas och under de senaste åren har de blivit allt fler. Mellan 2020 och 2023 väcktes 14 misstankar om brott genom bevistalan. Efter en lagändring ökade den siffran till 78 under 2024. Nya siffror från Åklagarmyndigheten som TV4 Nyheterna har tagit del av visar en ny ökning, under 2025 har antalet mer än fördubblats till 158 stycken, som 88 barn misstänktes för. Åklagarmyndigheten har ännu inte analyserat siffrorna och kan inte dra några slutsatser kring ökningen än. – Men det man kan säga utan att sticka ut hakan för mycket är att det finns ju tydlig statistik som visar att den allvarliga brottsligheten bland barn under 15 år har ökat under senare år, säger kammaråklagare Maria Franzén. Lagändring förändrade arbetet Reglerna kring bevistalan ändrades den 1 juli 2023. Tidigare var det Socialstyrelsen, socialtjänsten eller vårdnadshavare som kunde begära att en bevistalan skulle väckas. Maria Franzén är kammaråklagare men också ämnesexpert på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum där hon bland annat ansvarar för unga lagöverträdare, förklarar att lagändringen innebar flera förändringar. – Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att åklagaren fick en egen initiativ- och beslutanderätt i den här frågan, säger Franzén. Dessutom tydliggjordes det när en bevistalan ska väckas. Huvudregeln är att brottet måste ha minst fem års fängelse i straffskalan eller att det handlar om stämpling, försök eller förberedelse till ett sådant brott. – Sen kan man även väcka bevistalan för andra brott, men då krävs det synnerliga skäl, säger Franzén. Försvarsadvokaten: Finns fler unga utförare Försvarsadvokaten och målsägandebiträdet Kristofer Stahre menar att det är förväntat att antalet bevistalan och misstänkta personer under 15 år har ökat under 2025. – Med tanke på att regeringen vid flera tillfällen tagit bort straffrabatten för personer som är mellan 18 och 21 år och 15 till 18 år. Varje gång man gör det anpassar sig gängen och anstiftar yngre personer, säger Stahre. Han tror att lagändringen och att åklagaren nu har beslutsrätt kan vara en del av orsaken till höjningen, men även en förändring i den kriminella världen. – Det handlar framför allt om att det är fler yngre utförare som är aktuella nu, säger Stahre.