Det är inte första gången Ryssland står inför en akut polisbrist. I mars förra året uppgav Rysslands inrikesminister Vladimir Kolokoltsev att det fanns 172 000 lediga tjänster inom inrikesministeriet. Nu uppges bemanningsbristen ligga på 40 procent inom vissa avdelningar, en markant ökning mot förra årets siffra som sannolikt motsvarade mellan 25 och 30 procent. Vice inrikesminister Igor Zubov pekar på faktorer som att polisyrkets status minskat, att förmånerna blivit sämre och att lönerna inte möter marknaden. – Vi förlorar personal. Medarbetare säger upp sig dagligen, och inflödet av nya rekryter täcker inte bristen. På vissa avdelningar saknas 40 procent, säger han. Inget prestigeyrke Enligt Zubov planerar myndigheterna att höja polisens löner, men att höjningen inte kommer ”att bli så betydande som man skulle önska”. I samband med förra årets rapportering om polisbristen lyftes ytterligare en orsak till att färre söker sig till yrket – risken att via polisen skickas vidare till fronten. – Polis är inte något prestigeyrke i Ryssland och det är svårt att rekrytera, särskilt om man som nu betalar många gånger högre lön till soldater. På det sättet lockas den kategori ryska medborgare som kan ha varit intresserade av att bli poliser av ett mer lönsamt alternativ, förklarade Rysslandskännaren Malcolm Dixelius då. Våldsbrotten riskerar öka Sedan krigets inledning har 1,2 miljoner ryska soldater dödats, skadats eller rapporterats försvunna, enligt en uppskattning från CSIS som The New York Times hänvisar till. Och kriget bidrar sannolikt till att antalet våldsbrott i landet ökar, eftersom de som återvänder från fronten ofta har svårt att återanpassa sig till det civila livet. – Dessutom har Ryssland mer och mer blivit en polisstat – det går åt väldigt mycket poliser bara för att förhindra demonstrationer och protester bland civilbefolkningen, vilket också är en följd av kriget, förklarade Malcolm Dixelius. Tvingas jaga desertörer Som om det inte vore nog, tycks kriget även ha medfört minst en ny arbetsuppgift för de som trots allt väljer att ge sig in i polisyrket. Jakten på desertörer. – Det är ganska många som håller sig undan både värnplikt och som illegalt lämnar sina stridande förband. De har ofta ingen annan möjlighet att överleva än genom brott, då får polisen mer att göra också, sade Dixelius. Sedan januari 2024 har Ryssland lyckats ta 1,5 procent av Ukraina, och ockuperar totalt cirka 20 procent av landet. Finansieringen av kriget väntas fortsatt prioriteras framför den inhemska polismyndigheten.