Strax efter nyår lämnade oljetankern Grinch den ryska hamnen i Murmansk och satte kurs mot Medelhavet. Efter att skeppet seglat igenom Gibraltar sundet valde Frankrike att slå till. Grinch är flaggat på Komorerna, men de franska myndigheterna ansåg att fartyget var statslöst och förde det till hamnen i Marseille. Uttalandena från de franska politikerna var hårda och president Macron menade att fartyget var en del av den så kallade ”skuggflottan”. ”Att kringgå europeiska sanktioner har ett pris. Ryssland kommer inte längre att kunna finansiera sitt krig ostraffat genom en skuggflotta utanför vår kust”, skrev den franska utrikesministern Barrot efter insatsen. Ökat tryck på ”skuggflottan: ”Ett hårt slag” Efter den franska insatsen enades 14 länder runt Östersjön och Nordsjön i en skrivelse om att ta till hårdare tag mot ”skuggflottan”. Budskapet var att ryska skepp och de som flaggar utan att utöva tillräckliga kontroller behövde ta mer ansvar – annars kunde trycket mot dem öka. Sedan dess har trycket ökat – Belgien valde, med hjälp av franska myndigheter, att slå till mot fartyget Ethera som är flaggat på Guinea. ”Ett hårt slag för skuggflottan”, skrev Macron efter insatsen. Experten: Han nog pratat ihop sig Det hårda trycket mot ”skuggflottan” har sedan dess intensifierats i Östersjön efter att Sverige valde att slå till mot fartygen Caffa och Sea Owl 1, även de flaggade i Guinea respektive Comorerna. Kustbevakningen har inte velat uttala sig om kopplingen till ”skuggflottan”, då men menar att det begreppet är något luddigt. Men från regeringens håll har man varit tydliga med att skeppen är en del av ”skuggflotten”. Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare vid Marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, menar att det kan finnas en koppling mellan de olika aktionerna i Europa. – Jag tror att det finns en grund i att man har pratat ihop sig i att man vill agera kraftfullare mot det här. Samtidigt tror han att det kan finnas fler anledningar till utvecklingen: en högre spänning i Europa och fler flaggstater som inte godkänner den här typen av fartyg. – Det kan finnas en kombination av saker som gör att fler fartyg misstänks som flagglösa och europeiska länder har beslutat sig för att det är något man vill stävja. Det är lite som när man tog Al Capone för skattebrott, det här är ett legitimt sätt att stoppa fartyg, säger Liwång. Vill slå mot fartygens ekonomi Gemensamt för de fyra tillslagen är att man misstänkt att fartyget varit statslöst och att ingen skulle ta ansvar eller kunna ställas till svars vid en olycka. – Det har varit mycket incidenter och det kan vara så att även de länder som erbjudit så kallad bekvämlighetsflagg säger ”nej vi är inte intresserade att ha det fartyget i vårt register”, kanske för att rederiet är för oseriöst eller att fartyget är i för dåligt skick, säger Hans Liwång. Exakt vad som kommer hända med de fartyg som nu befinner sig utanför Trelleborg och hur länge de kommer att befinna sig där är oklart. – Man vill göra detta ekonomiskt kännbart, de här fartygen finns framförallt till för att tjäna pengar, de har inte några ryska ideologiska skäl.