Hugo Mosshagen, 20, var social, skojfrisk och ”extremt hjälpsam”, berättar hans pappa Joakim Gunnarsson när TV4 Nyheterna träffar honom i hemmet i Örebro. – Kunde han hjälpa till så gjorde han det. Bad jag, syskonen eller vänner om hjälp så var det aldrig några konstigheter om han hade tid. ”Absolut”, sa han och så var det tumme upp så hjälpte han till, säger han. I lördags sköts Hugo till döds. Under söndagen samlades hundratals personer i Citykyrkan för att tända ljus och minnas honom. Joakim beskriver en son som tog sig tid för andra – alltid, utan undantag. – Han var duktig på att genuint fråga hur folk mådde. Ibland kan man säga “är det bra” och så går man vidare. Frågade han hur folk mådde så stannade han till. Det fick ta den tiden, säger han. ”Visade vem Hugo var” På söndagens minnesstund mötte familjen människor från alla delar av Hugos liv. – Det var fint av alla som kom och tacksamt. Det var en fin stund. Det var olika sorters människor. Hugo pratade med allt och alla, oavsett vem man var. Det var en jättefin minnesstund som verkligen visade vem Hugo var, säger pappa Joakim. Samtidigt är sorgen svår att ta in. – Att någon annan människa ska bestämma över och kunna ta en annan människas liv är helt galet. Att man inte förstår vad det innebär när man gör det. Det blir en ilska, att någon annan kan bestämma över hur ett liv ska vara. Så ska det inte vara för någon, oavsett. Nu drabbade det min son och det är en stor saknad och man har en stolthet över den son man hade, säger han. Inget tyder på gängkoppling Det var strax före midnatt på lördagskvällen som polisen larmades om skottlossningen på Väster i Örebro. Hugo Mosshagen fördes till sjukhus med allvarliga skador, men hans liv gick inte att rädda. Hugo var sedan tidigare helt ostraffad och polisen uppger att det i nuläget inte finns några tecken på kopplingar till gäng- eller nätverkskriminalitet. Samtidigt rapporterar SVT och Expressen, med hänvisning till uppgifter, att mordet på Hugo kan röra sig om en felskjutning. Ingen person är gripen. ”Man måste få känna som man känner” För Hugo handlade vardagen nästan uteslutande om fotboll. – Fotbollen satsade han helhjärtat på. Det var fotboll 24/7 när han inte jobbade, säger pappa Joakim. Örebroklubben BK Forward var Hugos andra hem. Tränaren Rickard Nilsson beskriver hur laget försöker hantera chocken. – Det är väldigt delat hur man reagerar. Många är förtvivlade, förstår inte och söker svar – men ingen har något svar. Det är frustration och alla känslor. Vi pratade lite grann om att inget är fel, man måste få känna som man känner, säger Rickard. Ett lag i sorg För spelarna står nu en svår kväll framför dem – deras första riktiga försök att samlas som lag efter beskedet. – Några spelare pratade om att det kanske är viktigt för Hugos skull att vi fortsätter. Känner man att man inte orkar så orkar man inte, men vi tänker väl ändå att vi tänker träffas och så får vi se vart det tar vägen, säger Rickard. Hugo hade spelat i klubben i många år, från ungdomslagen och upp i seniorverksamheten. Han menar att bandet mellan Hugo och lagkamraterna var starkt. – Det går inte att sätta ord på det riktigt. Det är klart att vi mister en väldigt bra målvakt, men tankarna går till hans syskon och mamma och pappa och övriga familjen. Det är dem man känner mest med, säger han.