Högskoleprovet fungerar som ett alternativ till gymnasiebetyg vid antagningen till högskola och universitet. Provet består av en verbal och en kvantitativ del, där språkliga respektive matematiska kunskaper testas. Resultatet anges på en skala från 0,0 till 2,0 – men bara ett fåtal når det högsta resultatet. Skriv provet redan innan provdagen Jonas von Essen, som har skrivit provet 15 gånger, menar att det viktigaste är att bekanta sig med provets upplägg, öva på gamla prov och gärna på tid. Han lyfter fram att det går att förbättra sitt resultat betydligt även på kort tid. – Man behöver inte vänta ett helt halvår för att göra det här utan man kan ju skriva provet nu, innan provet på lördag genom att ta ett gammalt prov, säger han i Efter fem. Strategi viktigare än faktakunskap Enligt von Essen handlar högskoleprovet mindre om faktakunskap och mer om strategi och vana vid provformatet. När det gäller ordkunskapsdelen rekommenderar han att använda logiskt tänkande och en uteslutningsmetod, om man inte kan ordets exakta betydelse. – Man kanske inte kan säga exakt vad ordet betyder. Man kanske känner igen det från något sammanhang, säger han. Vad betyder ”eterisk”? Om man inte är säker på vad det betyder. Hur skulle du tänka strategiskt? – För mig skulle det vara eteriska oljor som ringer. Det är därför jag känner igen eterisk. – För mig känns det att eteriska oljor är nåt som luktar gott och har med parfym att göra. Om man har den känslan inser man att det enda som är rimligt om det ska vara i en parfym är att det är flyktig, som lyfter upp.