Allt är så gott som klart för EU:s nya så kallade återvändandeförordning. Det enda som återstår är att under måndagskvällen ta fram själva startdatumet i slutförhandlingar mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. Därefter öppnas vägen till att sätta upp ”hubbar” utanför EU där länderna kan placera personer som utvisats, men av olika anledningar inte kan återföras till sina hemländer. Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark och Grekland går i täten för att få igång verksamheten redan i år – med stöd från EU-kommissionen. Vi är väldigt engagerade i att arbeta med medlemsländerna för att hitta innovativa lösningar, sade migrationskommissionären Magnus Brunner redan i mars. ”Borde avvisas” Vilka länder som kan tänka sig att hysa lägren talas det än så länge tyst om. Till nyhetssajten Politico Europe pekar ändå en EU-diplomat ut Kazakstan och Uzbekistan som potentiella samarbetspartner. Frågan är känslig. Även om det finns en stark majoritet bakom planerna i både EU-parlamentet och bland EU:s medlemsländer har kritiken varit tung – inte minst från olika människorättsorganisationer. ”Återvändandehubbar för med sig allvarliga risker för kränkta rättigheter, kan inte införas på ett sätt som uppfyller mänskliga rättigheter och borde avvisas rakt av”, sade Eva Geddie från Amnesty International i ett uttalande efter en omröstning i parlamentet i mars. Även asylsökande? Enligt Politico Europe arbetar Nederländerna dessutom på att även få igång asylhantering utanför EU, i samarbete med Sverige, Danmark och Malta. Tanken är att inte göra något politiskt spektakel av det här utan att göra det juridiska arbetet så att det verkligen sätter sig, förklarar en EU-diplomat för nyhetssajten. Från svensk sida avvisas dock att något samarbete skulle pågå med Malta. När det gäller Nederländerna och Danmark vill regeringen varken bekräfta eller dementera uppgifterna till TT.