Ryssland har natten mot tisdag attackerat Ukraina med över 600 drönare och ett dussintal robotar. Minst 18 personer har dött, sex i Kiev och 18 i Dnipro, enligt ukrainska myndigheter. Över hundra är skadade. Kievs borgmästare Vitalij Klytjko beskriver det som en ”massiv fiendeattack”. I Kievstadsdelen Podil har ett flera våningar högt lägenhetshus delvis kollapsat efter en rysk attack. Man tror fortfarande att folk kan ligga begravda i rasmassorna. Fyra möjliga skäl Före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving ser fyra skäl till att Ryssland genomför de här attackerna. – För det första, att bryta ukrainsk motståndsvilja. För det andra, att kompensera för bristande framgångar vid frontlinjen, säger han i TV4 Nyhetsdagen. Den tredje anledningen kan vara att hämnas den ukrainska drönarattacken mot en internatskola den 22 maj, säger Elfving. – Det fjärde skälet skulle kunna vara att vedergälla de ukrainska drönarattackerna från Rostov-na-Donu
till Krim. Djupsjö: ”Handlar om sekunder” Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan, säger att Ukraina har ganska effektiva metoder för att försvara mot kryssningsmissiler och drönare, men att de ballistiska robotarna är svårare – speciellt när hundratals drönare redan överbelastar luftvärnet. – De ligger på otroligt höga hastigheter. När de går upp eller avfyras blåser man larmet i hela Ukraina, för man vet inte var de ska ta vägen. Det handlar om sekunder från avfyrningen till att roboten träffar sitt mål. Det är egentligen bara det amerikanska systemet Patriot som klarar av att stoppa ballistiska missiler, säger Djupsjö, även om fransk-italienska systemet SAMP/T också ska ha den kapaciteten. – Men från ukrainsk sida nämns bara Patriot, säger han och fortsätter: – Systemet kan titta långt in i Ryssland, mäta var missilen är på väg och se till att träffa den. Det är väldigt finkänsligt. ”Man tillverkar och så skjuter man” Drönar- och robotattackerna mot städer är Rysslands bästa metod för att försöka få Ukraina att gå med på sina villkor nu när frontlinjen står still, säger Djupsjö. – Tittar man på den ryska tillverkningen är det ingen gammal ammunition nu. Man tillverkar och så skjuter man. Hade ryssarna kunnat hade de genomfört attacker varje natt, tror han. – Man väntar inte för att vara snäll – de har inte kapacitet att upprepa det fler gånger än man gör. De större robotarna kostar en hel del, då måste man utvärdera och analysera utfallet efter man skickat dem. Så länge kan Ryssland fortsätta Trots att anfallen kostar mycket pengar kommer de troligtvis att fortsätta, tror Djupsjö. – Tyvärr är sanktionerna mot Ryssland lite som en tesil, och så länge länder handlar med Ryssland så kommer de hålla på. Vi måste vara hårdare mot länderna man säljer via och se till att sanktionerna faktiskt hålls. För trots sanktioner och ett dyrt anfallskrig pekar inget mot att Ryssland skulle bli bankrutt inom den närmsta tiden, säger Roger Djupsjö. – Man kan inte jämföra med en västerländsk ekonomi. Säger Putin åt en fabrik att producera så gör den det. Man stödjer honom eller är man död. Och det systemet är på ett sätt mer hållbart än vårt – fram tills dagen det rasar totalt. – Det här är kampen just nu. Hur mycket lyckas Ryssland producera, och hur mycket lyckas vi producera tillsammans med Ukraina? Det är upp till bevis för väst.